Så var det 5 veckor kvar. Paniken bubblar inom mig bara jag säger den siffran. Jag har nog alla känslor man kan känna för tillfället. Det är inte något jag bara kan knuffa undan längre, utan jag måste verkligen ta tag i det och bearbeta allt. Det får ta den tid de tar. Skottland har varit mitt hem i två år och det kommer inte bli lätt att lämna allt. Inte bara familjen och vännerna. Utan engelskan, stirling, kulturen - allt. Jag vet att jag alltid kan åka tillbaka, men det är inte det de handlar om. Om man inte har varit i denna sitsen själv, så tror jag inte att man kan förstå allt som händer och sker.
Skriver om helgen imorgon. Sleep tight!
Kommentera