Tankar i hjärnkontoret:
* Varför ska de vara så svårt att hålla sig till en dialekt? Just nu har jag någon knasig blandning mellan amerikanska, skotska, irländska och engelska..Pratade med en irländare första veckan här och hon trodde jag kom från England (läs typ New Castle, inte queens english). Men hellre det än att man hör att jag kommer från Sverige. Ibland får man in en riktigt bra irländsk accent när man pratar med inhemska som sen försvinner när man pratar med tjejerna. Får öva på detta helt enkelt.
** Första träningen för rugby imorgon. Ska bli riktigt kul samtidigt som jag förmodligen kommer dö av att vara för otränad. Men enligt sms:et vi fått kommer de bli en "light, fun session" vilket nog behövs. Kommer man komma hem med blåmärken eller andnöd? Vem vet. Ska bli sjukt kul iallafall.
*** De senaste veckorna har bestått av väldigt många promenader. Längre promenader varannan dag, så de måste ju betyda att man får unna sig saker typ varje dag? För de gör vi. Herregud va vi unnar oss - men vi alla gillar de & ingen klagar. Tar tag i mig själv till efter jul. Man lever ju bara en gång.
**** Varför hittar man på mycket roligare saker när man är utomlands? Hemma i Sverige kan man ju sitta inne och uggla hur länge som helst & gå ut en gång i månaden. Här kliar de i fingertopparna om man suttit vid netflix några timmar. Jag har ju sett mer av andra länder än vad jag har sett av mitt hemland. Är de verkligen rätt? Får nog bli ändring på det. För igen, man lever ju bara en gång och jag vill se så mycket som möjligt.
***** Folk här är så trevliga att man blir rädd. Varför är vi i Sverige så rädda för att ta kontakt med främmande människor? Tro mig, jag är likadan när jag är hemma i lilla landet lagom. Man följer normerna och pratar inte med andra. Här däremot kommer folk fram på gatan och frågar om vi är studenter, vart vi kommer ifrån, om man behöver hjälp att hitta etc. Hur trevlig får man bli? Irländare/britter är nog de trevligaste jag träffat!
****** Sist men inte minst, här borta har jag döpt om mig till Karen. Blir enklare så när man bokar bord, taxi eller är på Starbucks. Karen i UK och Carin i Sverige. Ja, de får nog bli så.
Kommentera